Mitt liv som ”singelvovve” är slut! Jag har blivit en respektabel mamma, som gör allt för mina små telningar.
Tänk vad man kan förändras bara över en dag… helt otroligt! Jag har tålamod som jag aldrig i min vildaste fantasi skulle kunna föreställa mig.
De små kryper överallt; på, över och under mig utan minsta lilla knyst från min sida. Det skulle ju inte hända i mitt ”förra liv” -hade någon bara tänkt tanken så hade jag sagt ifrån på skarpen.
Men visst – det är skillnad på mina barn och andras ungar, eller hur?